Men jag bara vägrar att låta värken ta sig in i huvudet. Jag måste helt enkelt stå emot och försöka vara så positiv som det bara går. Det är det som håller mig uppe på fötter.
Om jag skulle "släppa taget" så är jag rädd att jag bara lägger mig ner och tycker synd om mig själv. Jag klarar inte av att göra så, då mår jag fan så mycket bättre av att få svära, gorma och domdera. Annars kan jag ju lika gärna säga tack och god natt! Och det är då verkligen ingen lösning. Inte på nånting!
Offerkoftan är ful och obekväm!
Det är tur att jag har ett jobb att gå till ibland för att skingra tankarna och få lite positiv input. Jag får så mycket cred från kollegor och deltagare. Det känns jäkligt bra att vara välkommen på jobbet! Jag är schemalagd för rätt många timmar i november, hur det blir i december får jag se då.
Här hemma går det som vanligt i sakta mak. I jävligt sakta mak vill säga. Det händer inte mycket på hålla-ordning-och-städa-fronten. Skrapar lite på ytan bara, det är vad jag klarar av. Går med sopkvasten lite här och där. Dammar nån hylla ibland. Resten - ja det får bli nån annan dag...
Idag har jag planerat att göra en orientalisk kasslerpanna. Det är jättegott, jag brukar äta ris eller pasta till. Tror nog att det kan bli pasta till. Det finns faktiskt en 3.5a kvar i kylen också.
Jag har lagt fram allt på bordet som ska skivas, hackas och öppnat förpackningarna. Om jag inte öppnar så är risken stor att jag lägger tillbaka allt i kylen igen. Då blir det som vanligt bara fil, flingor och nån macka bara. Liksom frukost hela dan kan man säga.
Jag ska också göra friterad camenbert som ska serveras med varma hjortron. Det är sjukt gott! Det blir riktigt lördagsgodis.
På eftermiddan blir det säkert som vanligt, datorn och nån film eller serie. Men först ska jag sätta mig på pallen i badrummet och ta reda på en omgång tvätt.
Lev väl!
Lev väl!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar