Nya tider...?

Jaha, då är jag uppsagd då.

Jag jobbar min sista dag 10 februari.

Sen då?

Ja säg det.

Hittar jag inget nytt arbete så blir jag 

inte utförsäkrad iallafall.

Alltid något!

Nu får jag sätta igång att coacha mig själv.

Jag får försöka utnyttja alla mina kontakter.

Det har ju gått vägen förr.

Livet går ju ändå vidare.

Jag tänker inte gräva ner mig för det här.

Det blir det inte bättre av.

Jag har haft en skön helg som började

med en kort sittning på Kiosken.

Jag tog med mig en låda mat hem.

Det smakade helt underbart.

Martin uträttade lite ärenden åt mig igår.

Sen satt vi och pratade en stund innan han gick vidare.

Idag har Jimmie och Jennifer hälsat på.

Lite mat och prat.

Nu har jag röjt undan i köket.

Jag sitter och tittar på Morbergs julstök

och blir jättesugen på en kopp glögg.

Så får det bli.

Nedstämd...

Jag känner mig nedstämd

och kan inte förklara varför.

 

Det är tungt och jobbigt.

Rastlös som fan!

 

Till råga på allt krånglar magen idag.

Jag behöver hålla kort

avstånd till badrummet.

 

Just nu känner jag mig sååå ensam och övergiven.

Jag vet att det går över snart,

men jag måste få gnälla lite.

 

 

 

 

 

 



Cinderella i mitt hjärta...

Då är kryssningen över för den här gången.

 

Jag har haft det jättebra.

Som alltid på Cinderella!

Bara ätit, druckit, sovit och mått bra.

En bekväm hytt med stor säng, kylskåp, vattenkokare med tillbehör och TV.

 

Välkommen till hytten, två piccoloflaskor bubbel.

 

Lite nödvändigheter.

 

Middag i Seaview Dining.

God mat och utmärkt service.

 

Utsikt som jag aldrig tröttnar på.

 

Istället för förrätt, en aptitretare, Dry Martini 

 

Half and half,

helstekt oxfilé och pluma på Ibericogris,

svartpepparsky och chorizomajonnäs.

Ett glas rött.

 

Och så dessertbordet så klart, en Kaffe Karlsson till. 

 

Efter maten skulle jag bara "sträcka ut" mig en stund.

Jag la mig och knäppte på TVn,

det tog inte lång stund förrän jag somnat.

Vaknade efter 23 nångång. fräschade till mig

och gick ner i puben.

En öl sen var det lika bra att gå upp igen.

 

Dan efter var jag pigg som en mört.

Satt i frukosten redan före kl 9.

Utsikten är helt magisk.

För att inte tala om frukostbuffén.

 

Lunch, Biff Rydberg,

öl och en OP. 

 

Innan vi kom fram till Stockholm gick jag bara omkring och jäste.

Ett glas här och ett glas där.

"Den röda damcykeln" som sällskap.

 

Bussresan hem gick ganska smärtfritt.

Martin hämtade vid ReseCentrum.

Det blev Donken som kvällsmat...

En rätt skaplig avslutning på ett par härliga dagar.



Sista veckan...

Sista vecka på semestern.

Den måste jag göra nåt av.

 

Då blir det en lyxkryss med Cinderella.

Egentligen inget märkvärdigt för mig som åker titt som tätt.

Men jag är lika förväntasfull inför varje resa.

Det här är en av sakerna jag ser fram emot.

Bland mycket annat.

 

Nästa vecka är allt som vanligt igen.

Matlådor och kneg!

 

 

Så var den här jävla dan här igen då...

"Man tar sig igenom allt skit - eller nej,

man lär sig att leva parallellt med det.

För det finns ju med oss hela tiden allt som hänt
vare sig man vill det eller inte"

 

Så sa min kära Annica för nåt år sen, och det är så sant!

 

Saknaden känns nästan varje dag,

men den här dagen känns extra jävlig.

 

Känslorna är desamma som den där kvällen för 7 år sen.

Jag har svårt att värja mig för alla känslor

och jag har en stor klump i halsen hela tiden.

 

 

Jag älskar er nu och för alltid.



Semester-Nettan...

Ooops...

Mitt bloggande kom visst av sig.

Bäst att ta tag i det nu då!

 

Jag är mitt uppe i min semester.

Drygt två veckor är avklarade och

knappa två återstår.

 

Jag gör inte många knop.

Bara vilar och tar det lugnt.

Jag sitter i sunkfåtöljen i mitt semesterparadis.

I ur och skur.

Läser, äter, dricker och nickar till med jämna mellanrum

Helt underbart.

 

En dagskryssning till Eckerö har jag klarat av.

Jag åkte tillsammans med Ylva.

Vi tog det väldigt piano och mådde som två prinsessor.

Precis som vi förtjänar.

 

Kinafamiljen är hemma på Sverigeledighet.

Känns skönt att ha dom hemma ett tag.

Vi umgås så mycket vi kan och har det bra.

Mycket häng på Kiosken blir det förstås.

 

I fredags var ett helt gäng med trevliga människor

bjudna till Åsa, Ryda och Elvira  på altanhäng.

Jäklar va mycket gott dom hade dukat fram.

Både mat och dryck.

En jäkla massa prat och skratt.

 

Nästa vecka nångång ska vi iväg på nästa altanhäng.

Den gången till Helen och Tomas.

Men dom ska få komma hem från semester i Turkiet först.

 

Däremellan ska Semester-Nettan göra som hittills.

I princip ingenting.

Det är då som jag mår som bäst.

 



Min änglafamilj...

Min stora änglafamilj har blivit ännu större.

Min kära kusin Majsan dog för två veckor sen.

 

 

 

Lilla Majsan.

Första gången jag såg henne var hon en liten baby.

Min moster Gerd var på besök med henne och hennes tvillingsyster Eta.

Dom låg på mormor och morfars fula storblommiga överkast

och var såå söta.

 

Några gånger när dom hälsade på hos oss i Lövbacken

hade min bästis Anna-Lena och jag varsin tvilling.

Majsan var min och Eta var Anna-Lenas.

Nånstans i nåt gammalt album finns foton på oss fyra.

 

Jag kommer ihåg en gång när jag hälsade på i Solna.

Vi var till Skansen, Gerd, tvillingarna och jag.

 Tittade på en massa djur, var i glashyttan och hade riktigt skoj.

Mest kommer jag ihåg att vi matade änder med tyska limpor.

 

När Majsan pluggade skulle hon göra praktik eller nåt i Sandviken.

Hon bodde hos mormor och morfar nån vecka eller så.

På kvällarna kom hon upp till mig.

Vi drack en massa te och pratade om livet.

 

Vi träffades väl bara lite sporadiskt genom åren.

Hon träffade Lars som visade sig vara en riktig mysprick.

Ett nyår firade vi tillsammans på Gyllene Uttern.

En nyårsfest som Mia och några av hennes vänner ordnade.

Majsan var gravid och mådde som en skit.

Vi andra festade.

 

Anne och jag var med på Lars och Majsans bröllop i Nacka kyrka.

Vi var tyvärr bara med i kyrkan, för vi skulle på teater på kvällen.

Senare blev det barn och barndop i samma kyrka.

Först Adam och sen Vendela.

 

Vi började umgås på riktigt när Majsan och Lars

började bygga sitt hus i Nacka.

Var och varannan helg var vi på bygget och hjälpte till.

När bygget var klart fick Håkan och jag egen nyckel till huset!

 

Några år senare flyttade familjen till Trelleborg

och vi var och hälsade på flera gånger.

Det var alltid lika trivsamt att vara där.

Dom lååånga frukostarna kommer jag aldrig att glömma.

Färska frallor från grannbagaren, kaffe och te och massa prat!

 

Hasse, Anne och jag var på några dagars besök i Trelleborg

och sommarstället i Halahult

Det var året innan Hasse dog.

 

Dom senaste åren har vi bara träffats

när Lars och Majsan passerat Sandviken på sin semester.

Senast i somras, då passade vi på att hälsa på

hos Tomas och Helen i Lövbacken.

 

Det var sista gången jag träffade henne.

Jag fick en burk hemslungad honung som står i skafferilådan.

Där får den stå kvar så jag kan ta fram den ibland...

 

För ett par månader sen konstaterades att hon hade cancer.

Samma jävla sorts cancer som tog Bosse för ett drygt år sen.

Fuck cancer sa jag då och jag säger samma sak igen!

 

 

Jag har ett meddelande till min stora änglafamilj.

Ta väl hand om henne.

Vila i frid kära lilla Majsan

 

 

 

 

 

 



Slut på lyxdagarna...

Ett år kvar till nästa julfirande.

Ett halvår kvar till midsommar.

Ett drygt halvår kvar till nästa semester.

 

Jag har haft två sköna veckor av ledighet.

Några dagar av hektisk verksamhet i köket.

Julafton med familjen,

nyårsafton med mig själv.

Resten av ledigheten bara avkoppling.

 

Det blev en härlig Helsingforskryssning.

Två dagar av lyx, mat och dryck.

Tyvärr bjöd inte Helsingfors på nåt trevligt väder.

Det regnade hela dan och jag hade inte förberett mig för uteverksamhet.

Bara en tunn linnerock och lågskor,

skulle ju bara till och från ReseCentrum.

Haha, en liten tankevurpa där.

 

Det var på väg att bli helgalet eftersom jag glömt att boka bussanslutning,

(det har ALDRIG hänt förr)

Jag upptäckte det först på nyårsaftons kväll,

då hade ju VikingLine såklart inte öppet.

Jag bokade SGS-buss för säkerhets skull, kostade 300 spänn,

och kollade att det fanns transport mellan Cityterminal och Vikingterminal.

På nyårsdagens morgon chansade jag och ringde VikingLine,
fick en bussanslutning i sista minuten och kunde boka av SGS.

 Buss från Sandviken till Uppsala bara för mig.

Lite VIP-känsla där.

 

Första kvällen ombord åt jag i Restaurang Food Garden.

En Dry martini som aperitif före maten.

Helstekt oxfilé med goda tillbehör och ett glas Amarone.

 

 Som dessert bjöd jag mig på Kaffe Karlsson och

smaskiga praliner.

 

Resten av kvällen tillbringade jag i puben.

Några trevliga människor som sällskap.

Sen var det hytten, TV och god natt!

 

Lyxfrukost med bubbel. 

Fil, flingor, gott bröd, goda ostar och annat pålägg.

Omelett, bacon och pannkakor.

Frukt, juice och kaffe.

 

Jag blev ju som sagt kvar ombord på dagen.

En bra bok och TV i sängen.

Räkmacka, en öl och korsord till lunch.

Eftermiddagskaffe och fortsättning i boken.

 

Restaurang Ellas stod för maten på kvällen.

Oxfilécarpaccio, parmesan, ruccola och tryffelvinägrett,

så förbannat gott.

Grillad fläskfilé, kräftstjärtar och chipotlebearnaise.

Öl och Amarone att dricka till det hela.

Nån dessert fick definitivt inte plats.

 

Pubkväll igen, den här gången utan sällskap,

innan det var dags att dra sig tillbaka till hytten.

 

Repris på lyxfrukosten fast inga pannkakor.

 

Bussresan hem gick fort som bara den.

När Uppsalaresenärerna stigit av

var det bara jag kvar hem till Sandviken.

Jag har gjort storhandling från soffan idag.
Leverans imorgon.
Nu är det slut på lyxlivet, det blir vanlig matlagning igen.
Men först ska det fyllas år.

Jag har ställt klockan på 05.30.
Imorgon är det jobb igen.

 Det känns faktiskt ganska skönt.