Summa sidvisningar

söndag 9 januari 2022

Här för mig själv...

 



Här kommer några delar ur texten till Maja Gullstrands mellobidrag 2009. Har alltid tyckt att texten passar mig som hand i handske. Stämmer kanske inte så bra idag!

Här för mig själv.
En vanlig dag mitt i veckan

Ser ut över stan från mitt fönster.
Tar en kopp kaffe, läser tidningen.
En vanlig dag mitt i veckan.
Och det finns ingen som frågar hur jag mår:
Men jag vill ju ha det så.

Det finns ingenting som jag vill ändra på.
Bara sitta här och låta dagen gå.
Jag mår så bra, jag mår så bra.
Vad som händer där i världen utanför.
Det är inget för mig, ingenting som stör
Jag mår så bra, jag mår så bra.
Här för mig själv.

Borde göra nåt bra.
Kanske borde städa.
Kanske en promenad.
Det är så vackert väder.

Jag tar en kopp kaffe.
Det är för tidigt än.
Jag väntar ett slag.
Kanske tar det imorgon.

Och det finns ingen som frågar hur jag mår...

Men det där att jag mår så bra, kanske inte stämmer. Jag mår inte så bra på långa vägar. Det finns jättemycket som jag vill ändra på, men jag kommer överhuvudtaget inte till skott. Inte med nånting! Varken med mat eller sömn. Varje dag har jag planer för vad jag ska laga för middag, men det blir för det mesta bara mackor.

Jag fyller år i veckan och jag skulle så gärna vilja träffa familjen, men jag låter bli. Anledning till det är att jag inte vågar träffa nån fast jag är fullvaccinerad (hittills iaf). Folk blir ju sjuka trots sprutor och det är inget jag önskar.

Så jag håller mig för mig själv, åtminstone ett tag till. Det är ju tur att jag har vant mig att leva innanför stängda dörrar.



Lev väl!



måndag 3 januari 2022

Ur led är tiden...

 


Nu är det så där igen. Ingen ordning på tiden överhuvudtaget. Jag är uppåner och utåin helt och hållet. Nätterna är vakentid och halva dan går åt att försöka sova ikapp. Jag har försökt låta bli att sova nåt dygn för att kunna vrida tillbaka. Men i helvete heller - det funkar inte.


Inatt somnade jag tidigt, halv ett ungefär. Perfekt, nix, vaknade strax före halv fyra. Sen skulle jag hålla mig vaken till Tour de Ski skulle börja. Icke sa Nicke, jag sov till tre, då Coop knackade på dörren.

Resten av dan är som i ett töcken, försökt få lite ordning här hemma. Det går så där i vanlig ordning. Alltså ingen ordning på nånting. 

Nyårsmenyerna har förskjutits något, det blev lite hipp som happ. Men egentligen spelar det ju ingen roll, KattFröken klagar inte iaf.  

Om en stund ska jag äta Biff Rydberg som jag hade planerat till nyårsdagen. Öl och OP på kylning. 

Bättre sent än aldrig...




Lev väl!