Ur led är tiden...

Min dygnsrytm är helt rubbad! Lägger mig lite efter midnatt, ibland somnar jag ganska omgående men för det mest ligger jag vaken ända fram på småtimmarna eller som imorse, efter 8 nångång. När jag väl somnar så sover jag till mitt på dan ungefär. Allt blir förskjutet. 

Mitt kakbak går lite sakta. Pepparkakan blev ju klar igår tillsammans med småkaksdegarna. Jag skulle ha bakat ut 4 sorters småkakor och bregottkakor idag. Men jag fick ingen matleverans förrän halv 6 och då var det för sent att sätta igång. 

Pepparkaka som jag kan servera med lingon och grädde, bregottkakor, två sorters chokladkakor, finska pinnar och brysselkex. Vanliga pepparkakor har jag köpt så nu kan jag fika advent ända fram till jul. 

Imorgon ska jag laga riktig mat för första gången på länge, alltså inte bara färdigrätter eller hämtmat. Jag ska grytsteka kyckling som mormor gjorde och äta med sås och potatis. Ska mosa potatis i sås och äta med sked. 

Till kvällen och På spåret ska jag ha mitt eget glöggmys. Lite glögg, pepparkakor, ostar, marmelader och kex. 

Lev väl!

Mörker och ljus...

 

Jag är trött! Mest trött på mig själv och mitt eget sällskap. Orkar knappt se mig i spegeln längre. Jag gör vad jag kan för att hålla humöret uppe, men det går trööögt! 

Igår försökte jag röja lite här hemma, vred på köksbordet så det blev lite mera plats att gå på. Dessutom kan jag använda rullen inne ifall det krisar. Jag fick också hjälp av Syster med soptömning så nu är det tomt i hallen igen. 

Syster har en ny hund på foder. Hon har ju labradorfröken Hilda sen tidigare som nu har fått sällskap av en liten svart labradorkille. Hon har döpt honom till Arne efter farsan. Hm...

Igår var Arne på ett kort besök för första gången. Jag stängde in KattFröken en stund så han kunde nosa runt lite. Ojojoj vilket yrväder, inte alls som dom andra hundarna hon haft. Jo men Agnes förstås, hon var också ett yrväder när hon var valp kommer jag ihåg. Henne var jag lite skraj för i början. När vi skulle hälsa på på Smältostvägen så skickade jag in Håkan först så han fick ta smällen när hon kom farande. 

Syster var också hygglig och hämtade mat åt mig från McDonalds. En Big Tasty Bacon, bland dom godaste burgarna jag vet. 

Blev rejält mätt och orkade faktiskt inte med allt. Men gött var det! Idag lagade jag mat på riktigt, två små kotletter, utbankade och panerade, med ärter och potatis. Jag har börjat fundera lite på veckans matsedel. Får se vad det kan bli, en sak som jag längtat efter ett tag är stekt potatis, ägg och prinskorv. Kan nog bli imorgon.

Jag har ställt fram en adventsstjärna i sovrummet. Elstakarna ska också ställas upp i fönstren snart och jag ska köpa nya ljus och pimpa min fina ljusstake designad Ernst. 

Sen är jag nog nöjd med adventspiffing. Tar fram lilltomten, lillgranen och julgranskulan närmare jul nångång. Det blir säkert bra.

Det är skönt att Vinterstudion börjat igen så man känner skillnad på vardag och helg. Kul att se skidlopp live igen, istf att kolla gamla lopp på Youtube.

Imorgon är det vardag igen...

Lev väl - så gott det går!

Livslust...

Lite av livslusten börjar återkomma. Det har varit lite si och så med den varan länge nog nu.

Jag börjar tänka lite framåt, bara det är ett framsteg för mig. Advent, jul och nyår står för dörren, sen fyller jag år. Jag räknar med att fira allt för mig själv eftersom smittspridningen rusar fram i Formel 1-fart. Tänker inte riskera nåt!

Såklart saknar jag familjen, har inte träffat dom sen i januari. Det påverkar ju helt klart livslusten. Ibland känns det som jag bor på en annat planet. En konstig värld på alla plan idag och jag vill skicka giftpilar till alla som inte respekterar smittorisken. Varenda en!!!

Jag försöker aktivera mig efter bästa förmåga. Inte för höga krav för då spricker allt igen. Små små steg i taget. Ett steg var att jag bubbade ut ett par sopsäckar i helgen. Tungt, men som tur är har jag rollatorn att packa lite på. Jag kan sitta och vila nån minut på muren vid rampen och på soffan innanför porten.

Det är dags att ta fram adventsstakar och stjärna. Jag får hålla mig en dryg vecka innan jag ställer ut grejerna. Jag brukar hålla utkik hur grannarna gör, sen agerar jag... Några julsaker har jag inte, mer än nån kula och ett par tomtar. Det räcker. 

Hade tänkt sätta upp mina röda långgardiner i sovrummet, men dom är spårlöst försvunna. Jag har letat överallt i garderob och linnelådor. KattFröken vet inte heller. Men vi överlever nog både hon och jag.

Imorgon får jag ny leverans från Coop, då ska jag tjuvstarta med vörtbröd, skivad julskinka, min jul-coleslaw och julmust. Det ska bli så gott.

Lotta visade en bild med nybakta kuvertbröd häromdagen. Jag blev faktiskt sugen på att baka själv. Men jag är ju klart medveten om min begränsning på bakområdet. Bestämde mig för att en Silviakaka får räcka, avancerat nog. Jag har precis tagit kakan ur ugnen för att svalna. Glasyren ska sen på. 

I januari är det dags för födelsedag. Jag fyller 70!!! Det känns så märkligt egentligen. Men å andra sidan har jag ju hunnit med ganska mycket. Barn, barnbarn och barnbarnsbarn, flera karriärer och arbetslöshet. 

När jag fyllde 60 år så överraskade Jimmie och Jane med en födelsedagsmiddag. När jag kom hem från jobbet så var bordet dukat. Fläskfilé, sås och potatisgratäng. 70-årskalas är inte aktuellt den här gången.

Att jag blev glatt överraskad behöver jag väl inte tala om!

Nu ska jag ta itu med glasyr till kakan, sen ska jag nog äta nåt. Jag tror det finns en thai-cube kvar i frysen.

Lev väl!