Bara att erkänna att jag är gammal. För det mesta vaknar jag jättetidigt, långt före halv 6 och när jag går upp nån timme senare så känns det som långt in på förmiddan. Jag bäddar, plockar lite och sätter igång en disk och/eller tvätt om det behövs innan jag fixar frukost.
Nu förstår jag mormor Margit och tant Helga. Dom vaknade alltid i ottan och gick upp och stökade. Som jag kommer ihåg det så kunde mormor sätta bulldeg redan kl halv 6. Vid elva-kaffet så serverades det nybakade bullar och kanske nån kaka också. Lika tidigt kunde hon börja städa lite också (som om det behövdes).
Morfar Nils däremot han kunde sova lite längre och ville gärna ligga och dra sig innan han gick upp. Åtminstone så länge han fick innan mormor tyckte att det var mitt på dagen och körde upp honom.
När mormor gått bort så bestämde han själv. När han vaknat började han ofta läsa tidningen i sängen och läste färdigt vid frukostbordet. Ibland hände det att han blev väckt av tant Helga tidigt som fan. Hon ringde, pigg som en lärka, och ville småprata lite. Hon hade varit uppe jättelänge och trodde att morfar var lika morgonpigg.
Jag vaknar tidigt hur sent jag än kommer i säng. Man behöver väl inte så mycket sömn när man blir äldre. Jag kommer ihåg att IngaLill (barnbarnens mormor) sa en gång att hon började baka tidigt på morgonen. Att baka bullar på morgonen det är då ingen risk för min del, jag bakar ju aldrig. Däremot så kan jag sätta igång med mat, åtminstone planera för mat och matlådor. Det är lika bra att börja tidigt om nåt ska bli klart, tar ju som sagt lite längre tid för mig numera.
Idag är frukosten är intagen för länge sen så det är snart dags för förmiddagskaffe. Men först ska jag ta reda på tvätten och disken som är klar. Sen får vi se vad dagen erbjuder.
Lev väl!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar