Blandade känslor...

Rätt upp å ner idag.

Har ont i knät efter min nästan-vurpa.

Så jäkla klantigt bara för att man har bråttom.

Det var ju inte ens halt, ändå skulle jag halka till.

Annat som är upp å ner är ju att

världens mäktigaste man uppträder som en pajas.

Hur fan ska det bli???

Orkar nästan inte tänka på eländet.

Jag har legat på soffan nästan hela dan.

Tittat på Netflix.

Jättebra att man kan titta på film eller serier.

Men det blir lite enahanda.

Det var skönt att Syster kom upp på mot kvällningen

och höll mig sällskap en stund.

.

I år är det 15 år sen som jag lämnade mitt gamla liv.

Allt som hände gick så fort.

Det var över på ett par veckor.

Jag var livrädd för framtiden, trodde aldrig att jag

skulle kunna stå på egna ben.

Undan för undan började jag bygga upp ett nytt liv.

Nytt jobb, nya rutiner, nya arbetskamrater.

I 15 år har jag varit min egen.

Jag vill aldrig mer bli så beroende av någon annan

att jag inte kan få fatta egna beslut.

Jag gör som jag vill, när jag vill och OM jag vill.

Det har varit mitt motto under dom här åren.

För 5 år sedan firade jag stort med ett 

gäng härliga tjejer.

Det vill jag göra igen.